Vikten av yttrandefrihet

Ett nytt uppmärksammat exempel på begränsningen av yttrandefriheten i Turkiet är fallet med pianisten Fazil Say. Say skrev följande på twitter “I AM not sure if you have noticed, but where there is a louse, a nonentity, a low life, thief or fool, they are all Islamists. Is this a paradox?”, ett yttrande som resulterade i ett tio månader långt villkorligt fängelsestraff.

Yttrandefrihet är en av flera viktiga frågor som Liberala partiet diskuterar och jobbar för. Det är en självklarhet för oss att det är en av de viktigaste mänskliga rättigheterna i ett fritt och öppet samhälle. Yttrandefrihet är en förutsättning för ett demokratiskt statsskick.

Historiskt sett har Turkiet fått mycket uppmärksamhet för kontroversiella metoder och ofta mötts av fördömmande från omvärlden i frågor som rör de mänskliga rättigheterna. Man kan nämna att mellan 1998 och 2008 så fanns det fler än 1,600 domar emot Turkiet från The European Court of Human Rights för överträdelser mot mänskliga rättigheter i landet; dessa domar har särskilt gällt rätten till liv och rätten till att slippa tortyr men problem har även förekommit vad gäller pressfrihet och yttrandefrihet. Fazil Says fängelsestraff är numer en del i den tråkiga utvecklingen.

Gick Say för långt i sitt yttrande på Twitter? Svaret är nej. En individ har rätt att uttrycka sina åsikter. Vi i Liberala partiet anser att yttrandefrihetens gräns bör dras där det som sägs eller skrivs utgör ett bedrägeri eller ett hot mot en annan individ. Says uttalande hamnar kanske inte under kategorin “respektfullt” eller “roligt” men hans ord har inte hotat någon individ eller grupp. Han har helt enkelt uttrykt en åsikt, någonting som vi anser är en självklar rättighet. En viktig komponent i yttrandefriheten är att en åsikt inte ska behöva vara populär eller sympatisk för att få bli uttrykt. Ingen diktator har någonsin förbjudit någon att hålla med honom, ingen morallag har någonsin förbjudit de styrandes åsikter. Att tala om yttrandefrihet är därför att tala om rätten att uttala sig, i synnerhet för de element i samhället som majoriteten och de styrande skulle vilja tysta.