Ringa narkotikabrott? Ett brott utan offer.
Ringa narkotikabrott utgör nästan hälften av de vanligaste brotten i Sverige. I princip handlar det om innehav av mindre mängder droger eller att man har narkotika i kroppen.
Det vill säga brott utan offer.
Den som har narkotika i fickan eller i kroppen kränker ingen annan människas frihet, säkerhet, egendom eller rättigheter.
Ingen tjänar på att missbrukare trakasseras av polisen. Ingen vinner på att icke-problematiska brukare jagas av myndigheterna. Inget blir bättre av statens repressiva drogpolitik. Allt man åstadkommer är att skapa lidande och elände, helt i onödan.
Jo, förresten! Kriminella gäng och ligor tjänar på att staten driver krig mot knarket. De som utvecklar nya, knepiga och potentiellt farliga designerdroger tjänar på förbudspolitiken. Och fackföreningarna för polisen och tullen är naturligtvis angelägna om att det skall framstå som att deras medlemmar behövs, även om det är för en kontraproduktiv sak.
Men, allvarligt talat! Skulle inte polisen och rättsväsendet kunna använda sina resurser bättre än att jaga människor som inte skadar någon annan?
Denna text är skriven av Henrik Alexandersson. Följ gärna honom på Facebook och Twitter.
