Det är ditt liv och ditt ansvar.

Det anses ibland lite konstigt, eller åtminstone gammalmodigt, att tala om moral. Vissa ser moralen som något som i och för sig kan vara värt att fundera på ibland, men som överlag inte är så viktigt. Andra tänker kanske att det är för jobbigt att handla moraliskt, och låter därför bli.

Jag vill i detta blogginlägg argumentera för att alla rationella varelser har, och inte kan komma undan, ett absolut moraliskt ansvar för sina val. Den kände rättspositivisten och juridikprofessorn Joseph Raz har i artikeln; ”Incorporation of Law” förklarat detta som följer;

”Why are judges, and humans generally, subject to morality? This is due to the nature of morality. It has no doctrine of jurisdiction setting out its conditions of application. It applies universally to all agents capable of understanding it. […] Reasons are considerations by which agents’ behaviour is to be guided. They apply only to agents who can, in principle, be aware of their existence, for otherwise those agents cannot be guided by them. Hence, the fact that moral reasons apply to people and not to lions is not a result of any doctrine of jurisdiction, nor is it a reflection of any aspect of the content of morality. It is simply a consequence of the fact that moral reasons are reasons.”

I artikeln går Raz så långt som att hävda att moralen är nödvändig för att vi ska kunna ha lagar, i och med att lagen bygger på moralen. Och när en professor i juridik hävdar att ett annat värde står över lagen (och inte bara en speciell lag, utan lagen i allmänhet), då bör man nog lyssna. I artikeln går han inte in på exakt vad moral innebär utan förutsätter endast att det finns en sådan. Vissa människor argumenterar för att all moraluppfattning är lika bra och att det egentligen bara handlar om åsikter. För egen del vill jag dock hävda att vissa handlingar är fel och att det inte bara är en åsikt att förintelsen var något förkastligt, att Riddar Kato faktiskt var ond och att vissa handlingar helt enkelt är objektivt klandervärda. Kort sagt, vill vi kunna peka på något och säga att; ”det där är fel!” och hävda att det är mer än löst tyckande så förutsätter det att vi erkänner existensen av en objektiv måttstock.

Sammanfattningsvis finns det alltså en objektiv moral och att handlingar kan därför vara moraliskt förkastliga. Vidare vill jag hävda att alla människor, och eventuella andra varelser med den intellektuella förmågan att kunna förstå konceptet ”moral” omfattas av denna. Du är helt enkelt personligt ansvarig för allt du gör. Filosofen Robert Nozick konstaterade att;

”It is a soldier’s responsibility to determine if his side’s cause is just, if he finds the issue tangled, unclear, or confusing, he may not shift the responsibility to his leaders, who will certainly tell him that their cause is just.”

Det är naturligtvis inte fel att fråga någon om råd, eller till och med be om instruktioner, men oavsett vad dina föräldrar, dina lärare eller dina vänner säger är det ändå du själv som i slutändan utför dina handlingar och gör dina val. Detta gör dig också moraliskt ansvarig för dem. Vid första anblicken ser detta oerhört betungande ut, men egentligen är det inte mer än lagen kausalitet. Varje handling får konsekvenser och du kan inte både äta upp kakan och ha den kvar. Att vara ansvarig för sitt eget handlande är dock inte bara negativt. Det medför även att du är fri, vilka regler än samhället sätter upp kring dig och vilka krav människor runt omkring dig än ställer, så är det till slut du som själv måste bestämma vad du ska göra.

Det är ditt liv, dina val och det är du som får ta konsekvenserna av ditt handlande. Låt ingen tvinga dig att göra något du inte kan stå för.