Inga skattepengar till migration eller bistånd!
I år lägger staten 64 miljarder kronor på migration och bistånd. Vi har sett otaliga bevis på att detta inte fungerar.
Vi föreslår istället att dessa pengar istället går tillbaka till civilsamhället som får spendera pengar som de finner lämpligt. Lättast genom att bara sänka skatterna.
En lösning är att de som kommer idag inte får något stöd av staten annat än rent administrativt (såsom att få ett personnummer, mantalsskrivning m.m.) och att civilsamhället står för kostnaderna.
Exempelvis kan en förening garantera försörjningen för en familj eller att ett företag säger att man ska betala ut lön till en individ som sedan försörjer sin familj. Detta medför att arbetskraftsinvandringen liberaliseras. Du ska inte behöva riskeras att utvisas för att du tjänar lite för lite, vilket faktiskt har hänt, utan är du nöjd med lönen så ska inte staten lägga sig i.
På samma sätt så kommer vi inte att hindra någon att resa till Sverige, som både röda och blåa regeringar har gjort och fortfarande gör, utan det är bara att sätta sig på flyget hit istället för att resa med människosmugglare över medelhavet. Har du inte begått brott eller liknande så kan du också komma in. Men då det inte finns någon garanterad försörjning av att bara komma till Sverige så kommer klart färre att göra det. Migrationsverkets prognos om antalet som kommer att migrera hit gäller bara med dagens regler kring bidrag. Avskaffar vi de statliga bidragen så gäller inte prognosen.
Detta anknyter till frågan om medborgarskap. Vi tycker att efter 10 år kan du ansöka om medborgarskap är en mer lämplig tid än dagens 4-5 år.
Du hittar hela vårt program kring migration här.
Vad gäller bistånd så finns det redan ett flertal organisationer som staten redan samarbetar med. Då kan du enkelt välja en av dem att stödja.
Om du tycker att 64 miljarder verkar lågt så stämmer det. Sen tillkommer arbetsmarknadsstöd m.m. när migranten är etablerad här. Det är inte inräknat här och det beror på att regeringen inte särredovisar det.
