Varför har Sverige en filmpolitik?
Att Sverige har en filmpolitik eller, om man så vill, en politik för omfördelning inom filmbranschen, var kanske inte helt oväntat. Nu föreslår Svenska filminstitutets VD att minska stödet till manliga filmskapare till förmån för kvinnliga.
Vår ekonomiska politik är klar: Inga statliga subventioner!
Mot denna står regeringens som faktiskt heter ”En helstatlig filmpolitik” enligt filminstitutet…
Klassiskt liberala partiet är förespråkare av en fri marknadsekonomi eftersom detta är det enda system som respekterar individens rätt till sin egendom. Marknadsekonomin har också visat sig vara helt överlägsen alla andra system när det gäller att underlätta tillhandahållandet av materiella varor, jobb, teknisk innovation, minskad fattigdom och för att ge människor en mängd olika möjligheter att främja sina liv och förverkliga sina ambitioner. I en fri marknad med frivilliga transaktioner är varje transaktion en vinn-vinn-situation där båda parter ser värdet i bytet, annars skulle det inte ske. Den fria marknaden är den enda som ligger i linje med okränkbar äganderätt.
Klassiskt liberala partiet anser att det inte är statens uppgift att skapa nya företag genom stödåtgärder. Innovationer kan inte skapas genom artificiella, politiska instrument. Däremot kan det stimuleras till verkligt entreprenörskap genom en liberal affärspolitik, låga skatter och avgifter och frånvaro av politisk inblandning i näringslivet.
Sen har vi naturligtvis principen om ”likhet inför lagen”. Vi borde väl inte ens poängtera att staten ska behandla alla lika oavsett kön..?
