Alkohol och narkotika
Vår utgångspunkt är att människor ska få göra vad de vill så länge de inte skadar någon annan. Droger innebär risker, men vilka risker man tar med sitt eget liv har ingen annan rätt att bestämma. Att skydda medborgarna från deras egna beslut är därför ingen legitim uppgift för staten.
De liberala principerna ligger till grund för vår drogpolitik, men det är värt att påpeka att de här principerna inte är gripna ur luften. De finns därför att ofrihet får dåliga konsekvenser och det gäller i allra högsta grad på drogområdet. Den repressiva drogpolitiken gör mer skada än nytta.
Först och främst drabbas missbrukarna. Förbudspolitiken leder till att medlen de är beroende av blir oerhört dyra och för att finansiera missbruket krävs extraordinära inkomster. För missbrukare som inte är rockstjärnor eller börsklippare är kriminalitet och prostitution ofta de enda alternativen. Trots de höga priserna finns det inte heller några kvalitetsgarantier för drogerna som köps på gatan, utan de kan innehålla vilka gifter som helst.
Och kriminalitetens offer är många. Människor som drabbas av inbrott får sina hem länsade på tillgångar och berövas känslan av integritet och trygghet. Väpnade rån ger butikspersonal psykiska men för livet. Den svarta marknaden för narkotikaklassade preparat är också en födkrok för den organiserade brottsligheten som hotar rättssamhället.
Om istället preparaten gick att köpa för ett par tior på ett apotek skulle vi slippa om inte allt så i alla fall en mycket stor del av allt detta.
Men det slutar inte där. Den kanske allra värsta konsekvensen av den repressiva drogpolitiken är oron och instabiliteten i producentländerna. Narkotikasyndikat med egna arméer sprider skräck och hotar demokratins ställning. Korruptionen inom rättsväsendet blir nästan omöjlig att bekämpa och undergräver tilltron till rättsstaten. Dessutom används inkomsterna som drogerna genererar i vissa länder till att finansiera terrorism. Inget av detta skulle vara möjligt om exempelvis opiumvallmo behandlades som kaffebönor eller vilken råvara som helst.
Så, vi har en ideologiskt grundad syn på politiken, men det finns goda skäl till det. Konkret innebär Liberala partiets drogpolitik att vi till att börja med kräver att bruket av narkotika avkriminaliseras (det handlar egentligen om en återgång till det som gällde fram till 1989). Vidare vill vi att produktion, distribution och innehav av narkotika legaliseras stegvis och att cannabis legaliseras först. Ett första steg mot detta är att Sverige säger upp FN-konventionen från 1961 som kräver att narkotika ska vara förbjudet.
Missbrukarvården ska individualiseras genom att missbrukaren själv får välja vårdgivare och att vilka metoder som ska tillämpas – subutex, metadon, sprutbyten etc. – avgörs av den enskilde individen i samråd med ansvarig läkare.
Vad gäller alkoholpolitiken kräver Liberala partiet att Systembolagets försäljningsmonopol på alkohol avskaffas snarast.
Permalink
